Stare long enough into the abyss...
Var ligger landet där man töjer analerna?
Om du frågar mig är svaret på denna fråga, denna förvansking av en folkkär gammal sång, helt enkelt "look around".
Du, min gode herre eller dam, lever mitt i den mentala våldtäktsmaskin som systematiskt våldsför sig på din hjärna. Landet Sverige är en välfärdsstat om man ser till det fysiska levernet och den ekonomiska folkhälsan, samt en massa annat populistiskt dravel om eko-driving och max-taxa på dagis, et cetera.
Men hur är det med den psykiska välfärden? Hur är det med individens poetiska levnadsstandard? Någonstans i Det Stora Gapets glupska tuggningsprocess glömdes den lilla människan bort, konstnären och poeten rationaliserades bort under betong och metall. Betong och metall som lemlästar naturen och jorden, och kväver den vilda grönskan, glädjen, som en gång kunde frodats där.
Du är ett offer, kära läsare: du är en fånge. Du är en fånge i en labyrint du inte kan överblicka, kontrollerad av en konspiratorisk och föraktfull kraft som styrs av sin egen blodlust och sadism. Din själ är bunden runt ett ruttet träd medan Begärets korpar frossar på dina ögonsafter, rabiesbesmittade grizzlysorkar sliter köttet från dina ben och din förmultnande lekamen skändas av kortväxta fillippinare. Bildligt talat, så klart.
I brist på annat att distrahera mitt sinne med, och temporärt glömma smärtan i själen, skall jag nu dra täcket över huvudet och låta mitt hemtrevliga mörker omsluta mig fullständigt. Omvärlden har fått sin beskärda del av mitt lidande för det här dygnet, och då Farbror Slips tvingar mig att gå till läroverket imorgon verkar det som att jag dessutom tvingas försöka klämma in lite sömn under natten. Får se hur det blir med det, jag har en del Svarta Tankar™ att avhandla först. Kanske blundar ett par kvartar framåt småtimmarna, det återstår att se.
God fortsättning på hela skiten!
Vid rodret:
MadrassPiraten, trött och tvärförbannad
Om du frågar mig är svaret på denna fråga, denna förvansking av en folkkär gammal sång, helt enkelt "look around".
Du, min gode herre eller dam, lever mitt i den mentala våldtäktsmaskin som systematiskt våldsför sig på din hjärna. Landet Sverige är en välfärdsstat om man ser till det fysiska levernet och den ekonomiska folkhälsan, samt en massa annat populistiskt dravel om eko-driving och max-taxa på dagis, et cetera.
Men hur är det med den psykiska välfärden? Hur är det med individens poetiska levnadsstandard? Någonstans i Det Stora Gapets glupska tuggningsprocess glömdes den lilla människan bort, konstnären och poeten rationaliserades bort under betong och metall. Betong och metall som lemlästar naturen och jorden, och kväver den vilda grönskan, glädjen, som en gång kunde frodats där.
Du är ett offer, kära läsare: du är en fånge. Du är en fånge i en labyrint du inte kan överblicka, kontrollerad av en konspiratorisk och föraktfull kraft som styrs av sin egen blodlust och sadism. Din själ är bunden runt ett ruttet träd medan Begärets korpar frossar på dina ögonsafter, rabiesbesmittade grizzlysorkar sliter köttet från dina ben och din förmultnande lekamen skändas av kortväxta fillippinare. Bildligt talat, så klart.
I brist på annat att distrahera mitt sinne med, och temporärt glömma smärtan i själen, skall jag nu dra täcket över huvudet och låta mitt hemtrevliga mörker omsluta mig fullständigt. Omvärlden har fått sin beskärda del av mitt lidande för det här dygnet, och då Farbror Slips tvingar mig att gå till läroverket imorgon verkar det som att jag dessutom tvingas försöka klämma in lite sömn under natten. Får se hur det blir med det, jag har en del Svarta Tankar™ att avhandla först. Kanske blundar ett par kvartar framåt småtimmarna, det återstår att se.
God fortsättning på hela skiten!
Vid rodret:
MadrassPiraten, trött och tvärförbannad
Kommentarer
Trackback
