I brist på anledningar att andas
Kära dagboksjävelfan,
Denna dag inleddes med samma stora avsmak som vanligt. Varje dag i veckan har sin egen unika fulhet, och torsdagens egenskap är avsaknandet av syfte som endast överträffas av söndagen. Då jag är obligerad att släpa mig till min respektive anstalt för lärande måndag-fredag, så har man valt att berika min torsdag med en enda lektion, som ligger mitt på dagen, och som om detta inte var nog är lektionen i fråga Svenska C - höjden av stimulans och underhållning. Vad som alltså måste göras, för att ha sina knäskålar i behåll, är att gå upp senare än vanligt utan att för den sakens skull kalla det en sovmorgon och vistas i ett ställe man hatar i cirka 1,5 timme, för att sedan bli ledig igen. Lägg därtill det faktum att det är omöjligt att samåka med någon när man börjar så sent, plus att den sura horan känd som Moder Natur begåvat Sverige med ett 3 m djupt lager av snö, permafrost och finanskris såhär års. Kort sagt består dagens helvete av att behöva genomlida en rad svidande kval för någonting man värderar lägre än den där hårklumpen som bildas i duschbrunnen. Som dessutom varar kortare än en genomsnittlig film, vilket innebär att man bara hinner dig och sucka några gånger, eventuellt slå i foten i någonting hårt, innan man måste hem samma väg som man kom och under samma veneriska smärta.
Nu till någonting helt annat!
För att förstärka den här patologiska krigsföringen på gemene man, och om möjligt sprida ännu mer digitalt lungsot, har Fittkartellen rekryterat ännu en skitförbannad vildhjärna till sitt team: herr ÅngestDistributören från de djupa skogarna i norr. Han har lång erfarenhet av tjäle och kollektiv rännskita, och tros därför med sin infernaliska spetskompetens inom allt som har med cynism att göra kunna tillföra ett och annat kilo bajs i vår arsenal här på bloggen.
Han kommer att premiärskriva ett par sjuka rader här någon gång efter solen har gått ner (han får nämligen sin inspiration när hans fingertoppar är förfrusna och han ej längre kan se ut genom sitt fönster).
Tills vidare önskar jag whom it may concern en medioker afton!
MadrassPiraten
Denna dag inleddes med samma stora avsmak som vanligt. Varje dag i veckan har sin egen unika fulhet, och torsdagens egenskap är avsaknandet av syfte som endast överträffas av söndagen. Då jag är obligerad att släpa mig till min respektive anstalt för lärande måndag-fredag, så har man valt att berika min torsdag med en enda lektion, som ligger mitt på dagen, och som om detta inte var nog är lektionen i fråga Svenska C - höjden av stimulans och underhållning. Vad som alltså måste göras, för att ha sina knäskålar i behåll, är att gå upp senare än vanligt utan att för den sakens skull kalla det en sovmorgon och vistas i ett ställe man hatar i cirka 1,5 timme, för att sedan bli ledig igen. Lägg därtill det faktum att det är omöjligt att samåka med någon när man börjar så sent, plus att den sura horan känd som Moder Natur begåvat Sverige med ett 3 m djupt lager av snö, permafrost och finanskris såhär års. Kort sagt består dagens helvete av att behöva genomlida en rad svidande kval för någonting man värderar lägre än den där hårklumpen som bildas i duschbrunnen. Som dessutom varar kortare än en genomsnittlig film, vilket innebär att man bara hinner dig och sucka några gånger, eventuellt slå i foten i någonting hårt, innan man måste hem samma väg som man kom och under samma veneriska smärta.
Nu till någonting helt annat!
För att förstärka den här patologiska krigsföringen på gemene man, och om möjligt sprida ännu mer digitalt lungsot, har Fittkartellen rekryterat ännu en skitförbannad vildhjärna till sitt team: herr ÅngestDistributören från de djupa skogarna i norr. Han har lång erfarenhet av tjäle och kollektiv rännskita, och tros därför med sin infernaliska spetskompetens inom allt som har med cynism att göra kunna tillföra ett och annat kilo bajs i vår arsenal här på bloggen.
Han kommer att premiärskriva ett par sjuka rader här någon gång efter solen har gått ner (han får nämligen sin inspiration när hans fingertoppar är förfrusna och han ej längre kan se ut genom sitt fönster).
Tills vidare önskar jag whom it may concern en medioker afton!
MadrassPiraten
Kommentarer
Trackback
