Dagens misantropi
I brist på annan sinnesdistraktion sitter jag och läser en textsamling av Ayn Rand, "Förnuft, Egoism, Kapitalism och En Romantisk Livkänsla". Stötte nyss på en tankeväckande pryl i den här fnissiga boken.
I kapitlet Statens Natur tuggar hon om staten och vad den har för rättigheter och så vidare, vilket är irrelevanta fakta för det här inlägget. Men vid ett tillfälle stöter jag på meningen:
"I ett fritt samhälle är folk inte tvingade att ha med varandra att göra."
Som legitimerad bitterfitta ligger det givetvis i min natur att reflektera över detta. Om detta stämmer, lever vi verkligen i ett fritt samhälle? Jag betvivlar det starkt. Tänk dig att vi skulle ta misantropin här på kartellen till nästa nivå, det vill säga att gå från att bara hata människosläktet som sådant men ändå leva här, till att helt isolera sig. Skulle ett människoliv fungera i samhället på det viset? Det tror inte jag, eftersom systemet är baserat på tjänster, och på dessa poster finns människor. Alltså tvingas man interagera. Man skulle kunna distinktiera detta på det sätt att man inte räknar telefonväxlar, internet och annan opersonlig kommunikation som möte med andra människor, och då finns en chans att ett omvärldsfritt liv skulle kunna fungera. Förutsatt att ingenting går sönder så att man måste fixa dit en rörmokare eller hjärtkirurg, då faller hela grejen. Bla bla bla, och jag orkar inte fortsätta på resonemanget just nu, och antagligen inte i framtiden heller. Men det lät lovande i mitt huvud.
Så ja, för er som tänkt flytta ut i skogen och hata allting tills ni dör - var beredd på uppoffringar. Vårt så kallade fria samhälle tillåter inte att ni skiter i det. Du är obligerad att leva med alla, oavsett om du gillar det eller inte!
Själv tänker jag fortsätta leva bland alla de här härliga människorna som gör livet på jorden värt att minnas. All stimulans gör en gott, i stort sett oavsett vad det är för sort. För övrigt anser jag, förutom att Karthago bör förgöras, att mina andra skribentbröder här på bloggen kan ta och haspla ur sig några rader snart, innan jag måste ställa till med internkonflikt och tandagnisslan här på redaktionen.
Det blir så dålig stämning när vi kastar sten inomhus.
Tjipp,
M.Pirat
I kapitlet Statens Natur tuggar hon om staten och vad den har för rättigheter och så vidare, vilket är irrelevanta fakta för det här inlägget. Men vid ett tillfälle stöter jag på meningen:
"I ett fritt samhälle är folk inte tvingade att ha med varandra att göra."
Som legitimerad bitterfitta ligger det givetvis i min natur att reflektera över detta. Om detta stämmer, lever vi verkligen i ett fritt samhälle? Jag betvivlar det starkt. Tänk dig att vi skulle ta misantropin här på kartellen till nästa nivå, det vill säga att gå från att bara hata människosläktet som sådant men ändå leva här, till att helt isolera sig. Skulle ett människoliv fungera i samhället på det viset? Det tror inte jag, eftersom systemet är baserat på tjänster, och på dessa poster finns människor. Alltså tvingas man interagera. Man skulle kunna distinktiera detta på det sätt att man inte räknar telefonväxlar, internet och annan opersonlig kommunikation som möte med andra människor, och då finns en chans att ett omvärldsfritt liv skulle kunna fungera. Förutsatt att ingenting går sönder så att man måste fixa dit en rörmokare eller hjärtkirurg, då faller hela grejen. Bla bla bla, och jag orkar inte fortsätta på resonemanget just nu, och antagligen inte i framtiden heller. Men det lät lovande i mitt huvud.
Så ja, för er som tänkt flytta ut i skogen och hata allting tills ni dör - var beredd på uppoffringar. Vårt så kallade fria samhälle tillåter inte att ni skiter i det. Du är obligerad att leva med alla, oavsett om du gillar det eller inte!
Själv tänker jag fortsätta leva bland alla de här härliga människorna som gör livet på jorden värt att minnas. All stimulans gör en gott, i stort sett oavsett vad det är för sort. För övrigt anser jag, förutom att Karthago bör förgöras, att mina andra skribentbröder här på bloggen kan ta och haspla ur sig några rader snart, innan jag måste ställa till med internkonflikt och tandagnisslan här på redaktionen.
Det blir så dålig stämning när vi kastar sten inomhus.
Tjipp,
M.Pirat
Kommentarer
Trackback
